I den okinordiska maten har vi tagit inspiration från de vitala hundraåringarna på japanska Okinawa, en av de platser i världen där man lever längst. I samarbete har forskare och kockar på Igelösa Life Science tagit fram maträtter och recept som passar vår nordiska matkultur och smakpalett, men med samma grundprinciper som på Okinawa.

Den okinordiska maten är vanlig mat, men där vi är extra noga med råvarorna och balansen. Grunden är grönsaker, hela gryn och fullkorn och bra proteinkällor som t ex fisk, kyckling, ägg och baljväxter. Till det lägger vi till hälsosamt fett i form av t ex svensk rapsolja, frukter, nötter och mandlar. I köttbullar lagade enligt okinordiska principer är köttfärsen ersatt med kycklingfärs och hirs, ett småfröigt sädesslag med anor från stenåldern. Det gör köttbullarna saftiga, smakrika och att de bibehåller ett högt proteininnehåll.

Den okinordiska maten är helt enkelt ett förhållningssätt som inkluderar både vad och hur du äter. Genom att lägga till nya, goda vanor knuffar du enklare ut de dåliga. Vi tror på helheten och vill att maten ska bidra med glädje, njutning och en god hälsa.

Den okinordiska maten passar alla, stora som små, som vill må bra och leva lite hälsosammare. Både på kort och lång sikt.

Den okinordiska maten är inte en diet, utan mer av ett förhållningssätt till vad och hur du äter. Med några få grundprinciper och mer grönsaker, hela gryn och fullkorn, fisk och fett som t ex svensk rapsolja, kan man göra stor skillnad. Både hos den som vill leva lite hälsosammare och hos den som redan utvecklat en livsstilssjukdom som t ex diabetes typ 2.

Rena viktminskningsdieter fungerar sällan på sikt. Vi tycker att det är viktigare att se helheten. Vi vill inspirera till ett förhållningssätt som ger effekt på både kort och lång sikt. Dessutom är den okinordiska maten så lätt att följa att det inte känns som en uppoffring. Om man helhjärtat går in för de fem stegen och äter okinordiskt har vi sett att många går ner i vikt. Men vad den okinordiska maten leder till beror på vad du har ätit och hur du har levt innan. Ta ett steg i taget, känn dig för och se till helheten.

Börja med små förändringar, ta ett steg i taget och låt den nya vanan rota sig innan du går på nästa steg. Sätt upp enkla och tydliga mål och ha en realistisk plan. Då är det lättare att göra en livsstilsförändring. Känn dig för och hitta din egen väg till ett hälsosamt liv.

Okivi-sortimentet innehåller, med ett par undantag, nästan ingen laktos alls.

Helt utan laktos är:

Okivi Fyra nordiska fullkornsgryn

Okivi Nordisk fullkornshavre

Okivi Nöt- & fröbröd

Okivi Fullkornskrisp

Okivi Kycklingköttbullar

Okivi Chokladkaka

Okivi Blommiga grönsaker

Okivi Nordiska rotfrukter

Okivi vegetarisk brunsås

Något högre laktosmängder:

Okivi Grönsakslasagne innehåller 0,69 g laktos/100 g, vilket är betydligt mindre än vanlig lasagne, men är fortfarande en laktosmängd som mycket laktoskänsliga personer kan reagera på.

De stora bitarna gör att du får tugga lite extra och hinner bli lite mätt innan du startar huvudmåltiden. Grönsaker, frukt och bär innehåller dessutom mycket vitaminer, mineraler och annat.

Om det inte går för lång tid mellan måltiderna minskar risken att du blir hungrig och äter för mycket. Hitta ett behagligt mellanläge där du är lagom mätt, pigg och stark. Då slipper du dessutom dippar med söt- eller snackssug. Ät frukost, lunch, middag och två mellanmål, gärna vid samma tid varje dag. Då håller du dig pigg och lagom mätt hela dagen.

Genom att äta varierat får kroppen allt den behöver för att må bra. Ät mycket grönsaker i olika färger, rotfrukter, bönor och linser, hela gryn, korn och fullkorn. Gärna fisk, skaldjur, fågel och ägg också. Använd vegetabiliska oljor, t ex raps- och olivolja. Lägg även till frukt, bär, nötter och mandlar.

Vi människor är gjorda för att röra på oss. All form av rörelse har många positiva effekter på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Det minskar risken för bl a hjärt- och kärlsjukdom, typ 2 diabetes, vissa typer av cancer och psykisk ohälsa som till exempel demens eller depression.

Att äta med alla sinnen. Att vara närvarande i måltiden så att man kan njuta på riktigt. Genom att äta långsamt och ta tid på sig vid varje måltid hinner man njuta och lära känna sin egen kropps behov och signaler samt skilja på sötsug och hunger. Det blir också lättare att äta lagom mycket och avrunda måltiden när man är 80 % mätt, så hjärnan hinner känna av mättnaden. Det tar ca 20 minuter för hjärnan att känna av mättnad så om man avrundar när man är 80% mätt kommer man vara 100% mätt när man lämnar bordet. På Okinawa kallar man det för hara hachi bu och är en av anledningarna till att Okinawainvånarna håller sig friska långt upp i åren.

Vi behöver sova för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta alla intryck från dagen som gått. När vi sover sjunker blodtrycket, pulsen och kroppstemperaturen. Musklerna slappnar av och produktionen av stresshormoner minskar.

Om man äter frukost, lunch, middag, ett mellanmål på förmiddagen och ett på eftermiddagen är det lättare att hålla kroppen i balans. Man slipper bli vrålhungrig och minskar risken att överäta vid lunch eller middag. Att äta bra mat med jämna mellanrum leder till ett mer balanserat blodsocker, vilket i sin tur gör att du lättare håller dig pigg och glad. Om man tränar mycket eller är barn som växer är det extra viktigt med bra mellanmål.